Labbet r.f.

Nordpoolen av Jan Nåls

Publicerat: 01.08.2017 Kategori: Månadens pjäs
« Tillbaka

Månadens pjäs augusti 2017: Nordpoolen av Jan Nåls

Om pjäsen
Felix skulle helst ligga ”i skitiga kalsare och spela pleikkare” och fira en sån där normal lugn hemmajul, men han skickas istället av Mamma till Onkel Tommen att jobba på glassfabrik. Det är huvudpersonens dystra utgångspunkt i en pjäs som visar att man kan finna värme och vänskap i en kall värld, i dethär fallet på en vinterstängd Simstadion. Där möter Felix en ny vän och många överraskande figurer, bland dem SSS Solsystemets Sämsta Simvakter, som bara får jobba på vintern för de är ju rädda för vatten och kan faktiskt inte heller simma. Nordpoolen är en kärlekshistoria på svag is, den handlar också om clownhopp och lite grann om hur man klarar av en besvärlig morsa.

Produktionshistoria
Pjäsen har spelats av lågstadieklasser sedan 2007.

Rättigheter
Pjäsen ingår i Labbets specialprojekt Lågstadiepjäser som genomfördes 2004-2007.
De här pjäserna får uppföras gratis av grundskolor i Finland. Ifall inträde uppbärs, var vänlig kontakta författaren som i sådana fall är berättigad till en del av biljettintäkterna (se kontakuppgifter i slutet av varje pjäs- och författarpresentation nedan). Andra grupper som vill spela pjäserna (dramaklubbar, ungdomsföreningar mfl.) är skyldiga att betala upphovsmannaersättning till författaren för texten (enligt Dramatikförbundets taxa för närvarande 25 euro + 12% av biljettintäkterna).
Texterna omfattas av lagen om upphovsrätt och ändringar, förkortningar (annat än av författaren föreslagna) eller översättningar får inte göras utan författarnas tillstånd.

Manus
Pjäsen ingår i boken Vad ska vi spela?: Lågstadiepjäser som har getts ut i Labbets serie av pjäsböcker och kan beställas per e-post info[at]labbet.fi.
Du kan också läsa pjäsen via Labbets hemsida.

Författarnas kommentar:
Jag fick idén till Nordpoolen under en engelskspråkig workshop för länge sedan. Som en av deltagarna fick jag uppgiften att skriva en bild. Jag tittade en stund på det vita tomma pappret och skrev: An endless field of white snow. Denna bild blev min startpunkt. Ur det snöiga landskapet uppenbarade sig så småningom Nordpoolens huvudperson, den ensamma pojken Felix som blir glassförsäljare på vintern. Jag ville berätta ur barnets perspektiv – den märkliga miljön med dess konstiga karaktärer skildras ur Felix perspektiv. Jag hade en önskan att placera min övergivna huvudkaraktär i en övergiven miljö. Därför utspelas berättelsen i en sommarmiljö mitt i smällkalla vintern – en utomhus simanläggning under jullovet. Som förebild för miljön fungerade Helsingfors simstadion, ett av mina personliga smultronställen.

Jag återkom till Nordpoolen ca tio år efter att jag skrivit pjäsen. Pjäsen fungerade som inspiration till en 30-minuters novellfilm som jag skrev manus till. Berättelsen utvecklades och förändrades en hel del, men vissa element fick stanna kvar. Filmen spelades in under vintern 2016 på ett fruset och snöigt simstadion i Helsingfors. Produktionen, som hade premiär våren 2017, kom att heta Dans på tunn is och regisserades av PV Lehtinen.

Idag ser jag Nordpoolen som en romantisk saga med starka inslag av komik och magi. Om du tror på magin så kommer du att upptäcka den.