Labbet r.f.

Labbets andra antologi i serien Boismanska pjäser ute nu

Publicerat: 16.08.2019 Kategori: Aktuellt
« Tillbaka

Boisman2_pärm

Det Boismanska pjäspriset har under Svenska Teaterns spelårsöppning 15.8.2019 kl 18 tilldelats tre pjäser: Christoffer Mellgrens Att dela en kaka – Sex olika stora bitar om rättvisa (första pris), Robert Åsbackas Levande och döda (andra pris) och Harriet Abrahamssons och Paul Olins Gullivers nya resor (tredje pris). Det Boismanska pjäspriset har utdelats sedan 1919 – i hundra år – till en svenskspråkig pjäs som fått sin urpremiär under det gångna spelåret. Priset utdelas av Svenska Teaterns stipendie- och fördelningsnämnd. De finlandssvenska dramatikernas intresseförening Labbet r.f. har publicerat nämnda pjäser i en antologi som utgör del två i serien ”Boismanska pjäser”. Därutöver har teaterkritikern Maria Säkö (Helsingin Sanomat) skrivit en artikel över de fyrtio urpremiärer som gick av stapeln på svenska under sommaren 2018 och spelåret 2018–2019 i Finland. Säkö påstår att den finlandssvenska dramatiken drivs av och livnär sig på ämnen, framom form eller en egen, personlig röst:

Det modiga i de flesta av de fyrtio pjäserna är varken språket eller formen – snarare har många pjäser vågat fånga ett ämne som just nu föder diskussion och väcker känslor. Pjäsernas förmåga att nå ut till publiken på ett ämnesmässigt plan, angeläget och direkt (som om de genast lade korten på bordet), kan vara deras styrka, men också deras svaghet. Ämnet som pjäsen behandlar döljs nämligen sällan bakom intrikata narrativ och metaforiska chimärer. I pjäsernas ämnesval syns de trender som genomsyrar föreställningar också långt utanför Svenskfinlands gränser. Därför märker man dessvärre också med vilken brådska dramatikern har tacklat ämnet – vilket i vissa fall har lett till att dramatikerns eget perspektiv, eget språk och alldeles egna dramatiska form har blivit sekundär. I bästa fall har man som dramatiker skapat ett upplysande bruksdrama som kan väcka diskussion. I sämsta fall har man skapat en text som fortfarande söker det den vill säga inom en form som inte håller. Det här är texter där viljan att behandla ett ämne inte ännu har mött den form som skulle göra texten starkare och långvarigare. Inom den finskspråkiga dramatiken är till exempel den egna formen och det egna språkliga uttrycket ofta i centrum. Det verkar som om den finskspråkiga dramatiken i en högre utsträckning också följer en specifik estetik, istället för att parallellt tillämpa olika former och estetiska ideal, vilket inte är ovanligt inom den svenskspråkiga dramatiken i Finland. I flertalet av pjäserna saknades dessutom inte bara en stark intertextuell koppling till andra pjäser, annan litteratur och till teatern, men också en känsla av ett större sceniskt sammanhang. Det skulle vara möjligt att till en högre grad utforska uttryckligen dramatikens, den täta litterära formens möjligheter, där den står mellan lyriken och prosan. Med det sagt behöver den svenskspråkiga dramatiken dramatiker som får de förutsättningar de behöver för att utveckla sitt eget dramatiska skrivande. Den finskspråkiga dramatiken upprätthålls av en utbildad yrkeskår, medan majoriteten av de svenskspråkiga urpremiärerna är skrivna av nya, entusiastiska dramatiker som behöver tid att hitta sin röst, sin form och sin estetik.”Utdrag ur ”Ämnet driver den finlandssvenska dramatiken” av Maria Säkö, i antologin Att dela en kaka: Pjäser av Christoffer Mellgren, Robert Åsbacka och Harriet Abrahamsson & Paul Olin, Labbet 2019

Också om den finlandssvenska dramatiken fortfarande har utmaningar, är de tre prisbelönta pjäserna resultatet av projekt som antingen skapats för att understöda ungas tillgång till konst, utvecklingen av ny dramatik eller specifikt ungas möjligheter att påverka utvecklingen av ny dramatik, och som alla delfinansierats av Svenska kulturfonden.

Christoffer Mellgren erhöll första pris för pjäsen Att dela en kaka – Sex olika stora bitar om rättvisa, som fick sin urpremiär på Svenska Teaterns NICKEN- scen i april 2019 och var skriven uttryckligen för elever i åttonde klass som deltog i projektet Konsttestarna. Andra pris tillföll Robert Åsbacka för pjäsen Levande och döda, som fick sin urpremiär under REXIT-festivalen i maj 2019 på Teater Viirus, en festival som avslutade det tre-åriga REKO- projektet, vars målsättning var att handleda nya dramatiker och sporra dramatiskt skrivande. Tredje pris tillföll Harriet Abrahamsson och Paul Olin för deras fria dramatisering Gullivers nya resor, som hade sin urpremiär i oktober 2018 på Unga Teatern. Pjäsen som baserar sig löst på Jonathan Swifts klassiska 1700-talsroman skrevs inom projektet Ung Dramatik, vars målsättning var att producera pjäser under kollaborativa processer med barn och ungdomar.

ATT DELA EN KAKA – Pjäser av Christoffer Mellgren, Robert Åsbacka
och Harriet Abrahamsson & Paul Olin

Linnea Stara (red.)
Labbet 2019
281 sidor